Jag har kommit underfund med på senare år att jag är laktosintolerant och för det mesta är hag duktigt och håller mig till laktosfria alternativ. Men vissa gånger går det det bara inte och det är tex. när glassuget slår till på stort och jag bara måste få mig en tiptop som idag på jobbet. Det fick jag sota för rejält när jag väl skulle gå hem en timme efter att jag ätit glassen. Jag hade sån kramp i magen att jag knappt kunde gå upprätt och när jag väl fick sätta på mig på tunnelbanan kunde jag knappt resa mig upp när jag skulle gå av.
Ibland tar dumheten över och då får jag skylla mig själv när jag går då som Quasimodo, dubbelvikt och kansig. Men som turär släppte smärtan nu när jag kommit hem och fått ligga raklång lite.

Jag kom att tänka på nu när jag kom hem att det kanske vore läge att åka och handla lite midsommar mat, så man slipper trängas med alla andra imorgon i affären. Systembolaget avverkade jag igår efter jobber så där slipper jag i alla fall titta in, om man ens kommer in.
Även fast jag och Mattias inte ska fira på något större vis är det mysigt att äta en liten traditionell midsommar lucnh tillsammans. Men vad har man egentligen på ett midsommarbord, sill och potatis men sen då?

Varje måndag är det så att även fast jag vet att jag har sovmorgon, vaknar jag automatiskt innan klockan och tror att jag har försovit mig. Sen när jag tittar på klockan så är det i alla fall 40 minuter kvar innan jag egentligen ska gå upp och det är väldigt svårt att somna och det kvarvarande minutrarna.
Men det finns något positivt med detta och det är att jag kunde stå i duschen ett par extra minuter och inte stressa med alla morgonbestyren i alla fall. Kunde äta frukost utan att sitta och glutta på klockan konstant.

Idag fick jag även lyxen att spendera morgontimmarna med en vaken pojkvän. Annars brukar han ligga och sova ett bra tag efter att jag åkt till jobbet då han är ledig på måndagar. Men just idag ville han iväg och tvätta lite så han var tvungen att gå upp med tuppen. Good for me....

Äntligen känner jag lite skrivglädje igen. Kan nog vara för att en av det tyngasta veckorna på jobbet har kommit till ända. Har verkligen jobbat som en tok hela vecka och all lust att uppdatera här har sköljts bort med detsamma som jag kommit hem och suttit mig ner i soffan.
Men nu när jag vet att jag får andas ut i två dagar och inte tänka på jobbet är jag på banan igen känner jag.

Denna helg började med ett hejdundrans åskväder precis när man började fara hemåt. Blixtra och dunder med inslag totalt störtregn gjorde att lilla jag var glad att sitta på tunnelbanan ett bra tag så jag slapp gå ute. Jag är ganska rädd för åskväder och håller mig mer än gärna inomhus så länge det mullrar utomhus. Och en liten alvedon får förtäras då mitt lilla huvud börjar göra ont då det är blixtra i luften. Men även fast det finns många nackdelar med åskan, så är det ett säkert tecken på att sommaren är här och fast jag jag är rädd som en liten mus så finner jag det rätt mysigt med ett rejält åskväder.

Ikväll blir det bara till att ta det lugnt hemma eller man kan säga att det är mitt mantra hela helgen. Imorgon är ju i princip hela stan avstängd så jag hade faktiskt tänkt att bänka mig framför tv och titta på Kronprinsessbröllopet. Det händer bara en gång så lika bra att se vad som bjuds på. Om jag blir uttråkad är det som tur alltid en fotbollsmatch på gång på någon annan kanal som kan underhålla mig.

Just nu känner jag att jag inte har så himla mycket ork till att blogga. Jag vill inte som jag alltid sagt bara fylla min blogg med en massa tomma inlägg utan mening. Så jag låter bloggen vila denna vecka för att hoppas att min bloggiver föds igen =)

Idag vaknade jag upp till att regnet smattrade på utanför fönstret. Sträckte på mig och kände mig helt utvilad efter att ha sovit i hela 10 timmar. Mina batterier var helt slut när jag väl kom hem igår efter en av det jobbigaste dagarna på jobbet på väldigt länge.
Ibland blir man verkligen så förvånad över människor som kan skricka en i örat hur länge som helst och inte låta en annan få en syl i vädret. När jag försöker hjälpa kunden med alla medel som jag har i backfikan, men inget är bar bog. Inte ens när jag har löst deras problem är det bra nog. Då blir man arg och ledsen inombords. Människor som bara vill suga ut allt gott ur någon, för att inte ens ge ett tack för hjälpen, de människorna undrar jag hur det sover under nätterna.
I den här punkten skulle jag behöva min vän Therese synpunkt då hon säkerligen skulle kunna ge mig en bra synpunkt på varför människor är energisugare. Hon är min personliga Dalai Lama och hon säger alltid det som får en lampa att börja lysa inom en. Få förunnat....

Idag ska jag omringa mig med en massa underbara positiva människor. Först ska jag åka in till stan med min mamma och hjälpa henne att välja ut nya bågar till glasögon. Sedan när kvällen komer ska vi äntligen fara över till Sandra och Stoffe (och nej, vi ställer fasiken inte in det en gång till..hahahaha) och grilla. Dessa männsikor är världens goaste och vad är väl bättre än att kunna spendera kvällen med en av sina bästa vänner. Kan bara bli goooood!

Nepp, nu ropar tvättstugan på mig att komma och hänga upp alla våta kläder....

Ikväll är jag helt slut. Har inte ork till mycket, så tyvärr blir det inte mycket skrivet här ikväll.

Får några dagar sedan räknade jag ut att det endast är ca. 40 arbetsdagar kvar tills att semestern kickar igång. Och tänker jag efter så är det endast 1½ månad tills jag får vara hemma i hela 4 veckor och inte tänka på att ställa klockan, göra matlådor och ha rätt kläder på mig (vi har dersscode på jobbet).
Då kan jag lufsa omkring hela dagarna om jag så vill, tvätta när jag vill, träna när jag vill och bara bry mig om mig själv. Och längtar mest till att fara iväg med Mattias i 1 vecka till Rhodos och bara ligga och på stranden och njuta av solen.
Jag har hittills inte haft en enda sjukdag detta år så ni fattar att man börjar bli i behov av en rejält sammanhängde ledighet, för annars orkar inte kroppen mycket mer känner jag. Men jag får hoppas att kroppen orkar ett liiiitet tag till.

Nu ska jag ta tag i det stora lasset med disk som väntar på mig i köket och efter det ska jag ta och springa en runda innan jag slänger ihop maten. Blir ingen lång runda då mina benhinnor inte riktigt är redo för asfalt med det skorna jag har nu. Får investera i ett par riktigt rediga löpskor så jag kan springa helt utan smärta. Måste träna inför nästa lopp i augusti och känna att jag verkligen kan ta ut mig utan att jag måste stanna för att benen värker.

Hit längtar jag varje dag när det blir träligt på jobbet..

Jag önskar verkligen innerligt att jag kunde ha fått vara ledig idag också då jag helt har varit tvungen att försumma min skönhetssömn förra veckan. Jag kom hem senare än vad jag annars brukar göra och hamnade alltid i säng för sent och som ni vet så har jag inte kunnat sova ut under helgen då det varit tidigt väckning pga golfutbildningen. 
Och för att strö ännu mer salt på såren så är det tidig väckning varje morgon denna vecka. Den enda sovmorgonen jag har är idag annars blir det till att möta morgonen redan vid 5 resterande del av veckan. Så ni kan bara ana hur mycket jag längtar tills att det är fredag och klockan slår 16.00 och jag får gå hem och sova. Men tills dess får jag bara bita i det sura äpplet helt enkelt.

En bra sak med denna vecka är att jag får komma igång med träningen som jag har haft en månads uppehåll med pga den enträgna hostan som jag drog på mig. Nu är den som tur borta med vinden och löpbandet kan återigen se mig som en frekvent besökare. Måste se till att slipa på konditionen ännu mer då jag ska springa ett nytt lopp i augusti och måltiden vill man hemskt gärna pressa ner ännu mer från första gången.

 

När jag just precis stod och borstade tänderna insåg jag att det är imorgon jag ska utsätta för eldprovet som heter Vårruset. Alldeles nyss var det 1 månad kvar och nu är det bara 1 dag. Helt galet vad tiden går fort. Hoppas innerligt på att vädergudarna är med oss imorgon så man slipper springa i hällregn och snålblåst. Och kors i taket så verkar min hosta äntligen ge med sig så jag kan ta i lite mer än vad jag beräknat. Härligt, härligt!

Som om ett lopp på 5 kilometer inte vore nog med utmaning så ska jag gå och se AC/DC på stadion på torsdag. Min kära fästman gillar dem och då vi köpte 2 extra biljetter hav vi lyckats kränga en till min lillebror och en till min arbetskompis Helena. Hon är också en vän av rock'n'roll gengern, så jag vet i alla fall 2 stycken som kommer ha superkul. Jag vill mest se till att få tag på en AC/DC t-shirt i allt vimmel. Det har blivit lite av en grej för mig att alltid försöka få med mig en t-shirt från alla konserter from. nu. Så Bruce Springsteen och Europe vill gärna ha lite tillök i garderoben.

Och nu kommer nästa utmaning vilket är att ta sig till jobbet. Fast egentligen är det inte en utmaning, då jag vet vad som väntar, men man vet aldrig vad för knasiga morgonmänniskor som kan överraska en med en utmaning att inte flippa ut. Inte sant?

Denna vecka är det mycket som är uppskrivet i kalendern. Verkar har en tendens att bli så när det blir sommar. Men det är bara härligt tycker jag.
Nu måste jag springa iväg till bussen då jag tog lite extra sovmorgon idag. John Blund lassade över lite väl mycket grus i ögonen igår kväll.

Idag har det varit en lång dag så har inga krafter och ingen ork att skriva något. Ska sätta mig till rätta i soffan och titta på semin för Schlagerfestivalen. Hoppas på att Anna kvalar in, fast jag inte är så förtjustt i låten. Men måste heja på Sverige då Finland inte var mycket att hänga upp i granen.

Idag vaknade jag upp med ett ordentligt ryck då jag trodde att jag hade försovit mig. Jag fick verkligen hjärtat i halsgropen i 10 sekunder när jag sedan förstod att så var inte fallet. Jag skulle gå upp senare idag. Kan tänka mig att det berodde på att jag vaknade upp mitt i en dröm och var helt borta. Jag vet att det var något stort jag drömde, en stor händelse, men det var som bortblåst när jag öppnade upp ögonen. Konstigt att det kan vara så klart en sekunden och nästa är det som att man har fått alzheimers.

Nå väl, skönt att vakna upp till en onsdag och förstår att nu är det bara nerförsbacke resten av veckan. Hoppas på att få en tid hos doktorn till imorgon eller fredag också för nu orkar jag inte hosta något mer. Nu börjar det det bli så jobbigt att jag nästan tappar andan när jag väl får en hostattack. Får se om her doktorn hör av sig redan idag så man kan få lite lindring till helgen.

Har inget vettigt att skriva om idag. Så låter er slippa en massa onödigt babbel. Hoppas ni har en skön och mysig tisdagskväll!

Åter en ny måndag och ny vecka. Det bästa helgerna bara rusar förbi, undrar varför det alltid ska vara så? Det är just pga dessa helger som man har absolut svårast att tycka om en solig måndag då man måste ta sig till jobbet igen. Det är just idag då man helst av allt skulle vilja ha en lång frukost för att kunna starta lugnt, sedan en skön powerwalk på det efterföljt av en hel dags mys med mannen. Får väl sätta upp det på listan av dagdrömmar i dag helt enkelt. Då orkar man bäst med en helr dags slit på kontoret.

Äntligen! Vilken arbetsvecka det har varit. Tung som bara den och det kändes som att ärendena aldrig tog slut. Men den sista timmen på jobbet bestämde jag mig att ta det väldigt lugnt och det var verkligen ett smart drag kände jag. Hann varva ner rejält och gick inte från jobbet med andan i halsen.
Men har känt hela dagen att jag varit lite extra trött efter gårdagens sena hemkomst. Filmen, "Prince of Persia" var rätt lång så vi var inte hemma förrens efter 23.00 och för lilla mig är det väldigt sent en vardag då jag går upp redan vid 05.30 på morgonen. Men filmen var helt oki och det var massa sparkar, hopp och längtasfulla blickar i ökonen. Precis som väntat. Jake Gyllenhal får helt klart godkänt. Kul att se honom poppa upp i en mastodont produktion mellan varven. Men man kände att filmen var gjord av Disney för det var liksom inte riktigt någon "spark" i action scenerna. Så filmen får tre popcorn av fem möjliga.

Ikväll blir det till att bara softa på hög nivå och lyxa till det med min favorit sushi till middag. Men innan vi åker iväg och hämtar upp maten ska jag frossa i en massa "Gossip girl" avsnitt. The best way to start the weekend!

Fy bövelen vad denna förkylning som jag dragit på mig är seg. Det känns som att den inte har några som helst planer på att bryta ut riktigt ordentligt, utan kommer lite pö om pö varje dag. Jag vill helst att jag bara ska ligga utslagen i 2 dagar och sen är det över, men det har inte detta lilla virus bestämt. Så nu sitter jag här med världens hosta och en smått täppt näsa och halvt om halvt bomullsstoppat huvud. Det blir rätt jobbigt att jobba när man känner sig så här då jag tycker att allt jag gör går slow motion hela tiden. Ingeting blir liksom gjort så snabbt som jag annars gör det. Och stressen på det gör inget bättre och förkylningen får ett bättre grepp om min stackars arma kropp...

Hoppas på att den tynar ut till helgen för på lördag är vi bjudan på Thereses minstings namngivning. Vill känna att jag orkar med hela cermonin och inte behöver fara hem så snart allt är över. Blir väl till att knarka Echinagard och c-vitamin som en tok tills dess. Annars blir det inget av det här inte..

Idag blir det ingen träning. Kroppen har helt klart något i sig som vill bryta ut i form av en förkylning. Så under hela dagen har det ena minuten kännst som att febern kryper på och andra minuten som att ögonen bara blir mindre och mindre. Jag är helt enkelt inte på topp alls och med ett läkarbesök efter jobbet pumpade jag slut på all min energi och nu sitter jag helt utslagen i soffan. Känner nu också att ryggen gjort ont som bara den och det bådar aldrig gott med ont i kroppen när man mår som jag mår.
Blir väldigt irriterad över att detta lägger sig över mig nu när det nedast är 2 veckor kvar tills att det är dags att springa Vårruset. Jag hade planerat att trappa upp träningen ordentligt just nu, men det blir istället att träna med måtta och lugnt tempo.

För att känner mig så eländig ska jag unna mig ett pat Ballerina kakor, men bara 2 stycken. Det borde får mig att må lite bättre i alla fal och inte ge mig allt för många skuldkänslor.

Nu är sommaren här med buller och bång! Hur underbart är det inte att vakna upp till totalt solsken och veta att det kommer bli 23 grader. Jag kommer iofs. sitta inne på ett kontor hela dagen, men jag har den lyxen att sitta brevid ett jättestort fönster som vetter ut mot vår bakgård. Så helt knäckt är jag inte. Och bra är det att trösta sig med att det kommer vara sådant här bangväder i alla fall i början av veckan, så då kommer jag så mycket som möjligt försöka lägga min träning utomhus. Jag får se om benhinnorna mina tycker om det då det brukar krångla lite med mig. Men känner att jag måste testa mina ben på "riktigt" underlag då Vårruset är om 2½ vecka. Kan vara bra att inte skrämma upp benen där och då.

Nepp, jag tänkte faktiskt åka iväg till jobbet lite tidigare än planerat idag så jag kan promenera den sista biten. Härligt härligt!

aldrig har det varit så skönt att sätta sig ner i soffan som det var idag. Kom hem för en halvtimme sedan och kroppen och själen bara jublar över att få slappna av helt och totalt.
Jag hade tänkt att pressa ut det sista dropparna energi jag hade på gymmet, men allt inom säger bara stop. Känner att jag jag ger min kropp mer välbefinnande genom att vila upp den än genom ett hårt pass på gymmet. Det mår jag mycket bättre av ikväll. Får ta igen det imorgon med ett bra morgonpass helt enkelt.

Ikväll ska det inte avanceras med någonting inte ens med maten så jag tänkte bara steka upp en trave med plättar med sylt och vispgrädde som tillbehör. Det ska bli riktigt mumsigt då jag inte lagat det på bra länge.

Vad skönt det är att gå till jobbet på en onsdag och det räknas som en fredag. Mer röda dagar i kalendern tycker jag. Det är bra med liten små brytningar i vardagen så där så man inte behöver slita ända fram tills att man går på sin sommarsemester. Jag får vänra i 2½ månad efter denna lilla minisemester innan jag får vila upp mig igen. Och det är det värsta månaderna på jobbet som stundar då stora delar av avdelnigen då i intervaller befinner sig på semester. Jag går sist på semester i min grupp så jag kommer få sitta där längtansfullt och se när det går iväg och jag får stanna kvar och jobba så svetten lackar.
Men en bra sak är är att om man går så sent som jag gör (augusti-september) så är allt tillbaka i sitt vanliga lunk  på jobbet när man har semestrat slut. Always an upside to a downside.

Jag får hoppas att jag har en del energi kvar efter jobbet då jag har planer på att gå och träna. Idag ska det köras armar så att det förvandlas till spaghetti hade jag planerat. Får hoppas att gymmet är halvtomt på folk och alla andra bara vill vara hemma och slöa i soffan. Så gött när man har hela frivikterna för sig själv, för det händer inte ofta.
Men som sagt, först jobb i 8 timmar med allt vad det innebär.