imorse vaknade jag redan klockan 7 då jag inte kunde sova pga. en enorm smärta i min högra axel och i nacken. Rullade runt i sängen och tesade en massa olika sovställningar, men inget hjälpte. Det var som en brännade känsla i hela axeln och det kändes som att den ville växa ihop med mitt bakhuvud.
Så jag var tvungen att gå upp och ta lite voltaren för att stilla smärtan. La mig i soffan och efter en halvtimme var smärtan ännu kvar. Inget annat att göra än att ta en ipren också och då först släppte det. Min morgon var helt enkelt inte en bra morgon idag.

Men nu när smärtan har släppt i axeln så sprang jag snabbt som attan till tvättstugan och slängde in lite tvätt. Lika bra att passa på och tvätta när jag ännu är på semester. Sen när allt det är klart ska garderoben rensas. Jag har så mycket kläder som jag inte använder och som jag knappt använt (!) som bara hänger där. Och det ska det bli ändring på. Det som är nästan nytt ska jag sälja bort och resten går till Myrorna. Hoppas på att halva garderoben är tom när jag är klar. Wish me luck!

Igår fastande jag på nätet med att spela mahjong. Jag kunde inte sluta och eplade fram till halv 1 på natten. Men likt förbannat gick jag upp samtidigt med Mattias vid 8 för att kunna äta frukost med honom innan han gick iväg till jobbet.
Så nu har han skuttat iväg och jag sitter här i soffan i vardagsrummet och vet inte om jag ska köra igång ett nytt avsnitt av The O.C eller om jag ska ta och köra ett parti mahjong. Vilket i-landsproblem så här på en lördagsmorgon....

Idag är jag uppe med tuppen. Kunde inte somna om efter att Mattias gått iväg till jobbet och att sova bort en hel dag är inte min grej.
Jag ska äta frukost och sedan plocka lite här hemma. Tvätten ligger ännu i sina IKEA påsar från igår och golvet behöver ett besök av dammsugaren.

Sitter här i soffan med en filt virad om mig och försöker få bort det lilla grus som ännu finns kvar i ögonen efter en god natts sömn.
Idag ska jag se till att försöka fixa fram en tvättid och sedan om tid finns åka över till mina föräldrar en sväng. Men innan något annat händer måste jag fixa frukost för min mage snackar väldigt mycket med mig just nu.

Vilken ruskig dag man har vaknat upp till. Grått, regnigt och kallt utanför fönstret och längtan till soliga varma Rhodos är värre än någonsin. Men dit kommer jag inte på en handvändning, så det är bara att gilla läget.

Idag hade jag tänkt att ta mig in till stan och titta lite i butikerna. Lika bra att börja titta efter vad man kan fylla garderoben med till i höst tycker jag. Och detta väder ger en massa inspiration till lite varmare och mysigare klädesplagg.
Måste även se till att fixa en tid i tvättstugan så att jag kan tvätta rent alla våra sommarkläder som vi flitigt använde på Rhodos och sedan förmodligen packa undan dem för denna säsong. Jag tror knappast att termometern kommer att ploppa upp i några supervarma gradantal mer i år, så jag tror att jag lugnt kan packa undan min samling med shorts.

Bild: Google.com

Jag måste ha varit helt borta igår när jag ställde larmet på klockan. Jag har gått upp alldeles för tidig kom  jag på när jag satt noch åt frukost. Hade nog kunna sova 30 minuter till. Men men, egentligen gör det inte någonting då jag kommer få sova hur länge jag vill efter imorgon. Det känns så skönt att inte behöva stressa över en sådan sak som att tappa viktiga sömnminutrar. Härligt!

Idag får jag se om jag ens kan fylla hela dagen med arbete. Igår var det på gränsen att jag knappade in alla mina 8 timmar, men idag är jag inte lika säker. Jag får se om jag kan hamstra av mina komp.timmar och gå hem lite tidigare. Känns onödigt att bara sitta av tiden och inte göra någonting då jag måste lämna över alla mina arbetsuppgifter till de andra tjejerna i gruppen så inget blir kvar när jag går på semestern. Jag får se helt enklet hur det blir, men min magkänsla säger att jag inte är kvar på jobbet till 17.00 idag.

Denna låt är till dig. Hoppas att du repar dig och att allt faller på plats så som du önskar. Du är endast värd det bästa i livet. Inte en gnutta mindre. Rakastan sinua kulta!

Jag berättade om mina stressutslag igår och tänkte precis till om det när jag gick förbi spegeln i hallen. Idag är det nästa helt borta, förutom små röda prickar på halsen och axlarna. Bara på 2 dagar har det i min kropp hänt något som fått den att lugna ner sig något kolosalt. Och jag känner det verkligen i kroppen att den är mycket mer lugnare och mer harmonisk. Och för att inte tala om mitt humör sen. Jag har nog varit rätt vresig och knasig den senaste månaden, men igår kände jag allt bara var kul och härligt. Jag kan skratta åt det mesta och blir inte irriterad över småsaker.
I magen har jag en sådant skönt pirr att det inte går att förklara. Och att tänka på att jag i 4 hela veckor får bestämma över min egna tid som jag vill får mig att komma upp i euforiska känslostormar. Bara ligga och dra mig tills jag känner för det utan att känna att dagen går till spillo för att jag inte gör någonting. Jag har 30 dagar att hitat på något och bara den tanken är svindlande.
Bara att man i tanken kan börja varva ner och psykiskt kan lätta på trycket är skönt i sig. Men att det sedan även ger synliga förändringar fysiskt är häpnadsväckande. Man ska inte leka med stress och dess effekter har jag insett efter denna hårda sommar.

Min första halva av semestern är planerad till att först åka på kryssing till Finland för att häsla på släktingar och träffa min blivande gudson för första gången. Med på resan är min kära mamma. Sen på söndag nästa vecka packar jag och Mattias våra väskor och far till Rhodos i en vecka för en härlig medelhavssemester. Sedan har vi några små dagsturer planerade, men annars är kalendern fri för aktiviteter. Och jag längtar så efter en stressfri semester!

Idag hade min mor och jag planerat att åka in till city och titta på prideparaden. men efter att ha varit ute en sväng till tvättstugan känner jag att det inte riktigt är läge ännu att ge mg ut på några större äventyr. Det känns som att jag orkar gå små snuttar, men att stå upp och tjoa och tjima en timme eller två pallar jag nog inte av ännu.
Febern har i alla fall lämnat mig för denna gång, men jag får fortfarande ont i huvudet och kan bli väldigt trött fort. Och näsan är ännu full med snor, så lite till har jag att göra innan denna förkylning är helt borta.
Och varje dag blir min löpbandsabstinens värre och värre. Lättare blev det inte när min nummerlapp damp ner igår frö iFormloppet, som ni såg i tidigare inlägg. Jag vill inget annat än snöra på mig löparskorna och ge järnet i 45 minuter. Men förhoppningsvis är jag i good enough shape till på måndag. Då har jag bara 1½ vecka på mig att bygga upp min styrka igen.

Men nu ska jag göra en kraftansträning att fixa all tvätt i tvättstugan. Sen blir det till att ligga raklång i soffan och zappa mellan tv-kanalerna eller plöja bok.

Tänk om man kunde se ut så här även när man är sjuk.

Varför är det så att varje morgon då jag vet att jag ska jobba så kan jag inte somna om ordentligt om jag vaknar innan larmet har gått? Det är så irriterande och själ så mycket av min sömn. Idag vet jag inte ens när jag vaknade för första gången, men jag inbillar mig att larmet kommer ändå gå alldeles snart så det är ingen idé att somna om igen. Och jag kan slå vad om att klockan säkert bara var 5 på morgonen och då har jag 2 timmar kvar tills jag måste upp.
Så nu sitter jag här i köket och känner hur trött jag är i skallen och hur ögonen vill sluta sig. Jag hoppas att det kommer finnas att göra på jobbet, för om jag blir sysslolös så är jag rädd att jag somnar över mitt tangetbord. Situationen  blir inte bättre av att jag ännu har ont i halsen. Sådant där gör en alltid lite extra hängig då kroppen inte är på topp. Plus att vädret så helt och fanders. grått, trist och regn vem beställde det egentligen? Hoppas på att allt sådant väder försvinner inom 2 veckor så jag kan få en massa sol på min semester.

Denna vecka kommer verkligen vara eldprovet för mig på jobbet. Känns nästan som att jag åker dit med lite fasa i kroppen idag och nypa oro. Det är nämligen så att jag kommer att dra ett stort parti av mitt grupps jobb arbete denna vecka och det är lite som ska göras. Jag får lite draghjälp av andra kollegor, men det största ansvaret ligger på mig.
Jag hoppas inneligt att jag inte kommer vara helt slutkörd på fredag, för då vet jag faktiskt inte hur jag ska kunna orka jobba i 2 veckor till efter det innan jag får gå på semester. Men jag gör det jag hinner och orkar och det som blir över blir över. Jag är ingen robot och kan bara göra en ska i taget.

Lite orolig är jag också över att jag just nu inte har någon egen fläkt att tillgå på jobbet. Visst, det är lite svalare idag, det käner jag, men på mitt jobb existerar inget som heter AC. Kanske kan vara så att jag smälter bort, vem vet.

I natt vaknade jag av att en mygga hade smygit sig in i vårat sovrum och placerat sig mitt på min kind. Vaknade till av att det stack till och jag trodde att jag hade fått den lilla rakarn, men icke det. Så där låg vi ett tag båda två och viftade för att kunna få tag i den sak som med sitt enervernade läte kan hålla vem som helst vaken. Men till slut lyckades jag klämma till myggan i armhålan av all det ställen. Men tack vare detta viftande och vridande och vändande blev det väldigt svettigt och varmt. Och att somna om var ett konsstycke i sig för det var säkert 110 grader inne i vårat sovrum när jag vaknade.
Så nu sitter jag här och är lite halvgroggy då jag inte fick sova hela natten som jag borde ha fått. Hoppas att det inte finns för mycket svåra ärenden att trilska med på jobbet idag, för jag vet inte om min hjärna har kapacitet att fixa den biten.

Idag blir det till att ta på sig löparnaskorna igen och jag ska faktiskt bege mig till gymmet idag och springa. Detta då jag inte vet om jag fysiskt pallar av att springa ute i hettan. Jag är lite rädd för att blodet kommer koka över och jag kommer må sämre av rundan än bättre. Så löpbandet för idag ett besök av mig i ca 45 minuter idag. Wiihoo!

Jag önskar just nu innerligt att vi hade AC hemma hos oss för det är så fruktansvärt varmt. Vad man än gör så känns det som att svetten inte slutar rinna. Och till råga på allt så får vi inte ha shorts på oss på jobbet utan det är bara bussineskläder som gäller. Jag skulle döda för att få ha på mig shorts just nu. sitte just nu med ett par kostymbyxor och den tunnaste och lättaste tröjan jag kunde frammana ur garderoben. Men jag tog ändå med mig ett par shorts, för det tänker jag byta om till när jag väl far hemmåt. Och inte tänker jag har heltstängda skor (för det ska man ha enligt regelboken) utan jag kommer trots etablisemanget och gå med min sandaler. Inte tänker jag sittä där och låta fötterna marinera i varma skori  sådant här väder. Det händer inte.

Hoppas jag inte lukatr skunk när jag kommer hem bara, men risken är stor då vi precis som hemma saknar AC på jobbet. Får sitta med min trogna kompanjon bordsfläkten brevid mig hela dagen och på full fräs. Hoppas ni som har semester verkligen njuter i fulla drag och ligger på stranden och gottar er.

En för lång dag på jobbet gör att jag inte orkar med mycket när jag kommit hem. Så jag ska lägga mig ner en stud och bara pusta ut.

Denna vecka har börjat mardrömslikt på jobbet. Har nog aldrig stressat så mycket på så får dagar och jag har fortfarande 3 dagar kvar av veckan innna jag får pusta ut temporärt i 2 dagar. Så jag har inte så värst mycket ork att skriva så väldans många inlägg denna vecka känner jag. Men några livstecken kan jag allt ge ifrån mig.

Nu ska jag bara smälta mitt mellanmål och sedan ska jag faktiskt gå ner till gymmet och springa på löpbandet. Är lite ostadigt väder här så vill helst inte hamna mitt i ett monsunregn när jag är ute och springer. Sen blir det till att komma hem och vispa ihop middagen och diska berget av smutsiga tallrikar (det är ungefär 4 st).

Inatt har jag verkligen sovit dåligt tack varme värmen. Jag brukar inte vara den som ligger och vänder och vrider mig, men något gjorde att det hände inatt. Sen kan det ockås bero på att vi sover med fönstret öppet i sovrummet och en viss flock av måsar tycker om att börja skrika för full hals när som helst. Swn har det visst gjort på uppe på taket av besinmaken som ligger precis på andra sidan vägen, så det försvinner aldrig. Så nu på morgonen känner jag mig lite haldassig och inte alls vaken. Och värmen som håller i sig gör inte saken lättare. Men det är bara att bita i det sura äpplet och pulsa på.

Förhoppningsvis blir det lite lättare att sitta på jobbet idag, eftersom jag kommer in så pass sent. Annars har jag solen på mig halva dagen, men den brukar hinna runda så att jag slipper det värsta om jag kommer in sent. Men jag har min trogna bordsfläkt som väntar på mig när det blir som värst, så jag borde klara mig. Om inte det skulle räcka så har jag även en solfjäder att ta till manuellt. Och idag för man för allt i världen inte glömma att pumpa i sig litervis med vatten, för annars ligger man där som ett russin och lider.

Sitter ännu fast på jobbet och önskar att tiden kunde gå snabbare. Har ännu 45 minuter kvar att avverka i denna totala bastu som kontoret blivit, innan jag får stänga ner allt.

Ikväll är det då bestämt att vi ska gå på bio och det blir till att se "Eclipse". Enligt källor ska den visst vara väldigt bra, bätte än det tidigare filmerna i serien. Så det blir till att dela salongen med en massa längtansfulla fjortisar som bara älskar antigen superbleka blodsugare eller deffade varulvar. Känns som en härlig start på helgen...

Varför är det alltid så att när jag har möjlighet att ha en sovmorgon så vaknar jag innan alarmet? Fast idag var det iofs. lite mitt eget fel. Jag vaknade relativt pigg och kollade på klockan och då stod den på 7:00. Jag undrade varför klockan inte hade ringt då jag ställt larmet på 7:00. Men jag tänkte att det var väl något fel på min klocka så jag gick upp och började plocka med mig det jag behövde från sovrummet då Mattis log och sov ännu. För skojs skull kollade jag vad Mattias klocka var, då han brukar gå upp vid 7. Och när jag ser efter riktigt ordentligt på hans klocka så står den på 05:53. Jag tänkte då till ett par sekunder och insåg att jag glömt min klocka på alarmmode och inte satt tillbaka den på den vanliga klockan.
Vid det här laget var jag redan inne på toa, då det tar ett par extra minuter att sätta ihop pusselbitarna så där tidigt på morgonen. Men jag kan säga att det kändes helt underbart att få krypa ner under täcket och få sova en extra timme. Kändes nästan som att jag var på semester och jag kunde bestämma själv över min tid. En försmak vad som komma skall om 5 veckor helt enkelt.

Idag blir det då alltså till att jobba till klockan 18:00. Sedan är det att åka hem och kanske fara in till stan för att se på den nya Twilight-filmen "Eclipse". Har sett det 2 tidigare filmerna och lästa böckerna, så det skulle vara nice och se vad det skapat fram till film nummer 3. Men som sagt först 8 timmars jobb, sedan all fun!

Vilken trötthet som sköjlt över mig när jag kommit hem. Var superpigg hela dagen på jobbet och kände inte var en uns av trötthet, men nu när jag satte mig ner i soffan så är det som att någon har slagit mig med en stekpanna. Jag är helt golvad och den extra löprundan som jag funderade på är det bara att glömma. Först och främst måste jag ta mig ner till affärne för att handla alla ingredienser till kvällens middag som ska bli sallad.

Nu har jag nog gäspat 6 gånger sedan jag började skriva denna lilla snutt som tagit mig 5 minuter. Så jag tror att jag ska avslita här och dra ner mitt feta arsle till mataffären innan jag däckar helt.

Och där var den långhelgen över. Men den kändes verkligen lång, som om jag varit hemma en vecka i alla fall. Jag får hoppas att den lilla mini-semestern ladde batterierna riktigt orgebtligt för nu börjar den riktigt långa väntan tills att min riktiga semester kickar igång.
Jag räknade tom. ut att jag har exakt 30 arbetsdagar kvar from. idag tills att jag blir "fri" i 4 veckor. Så när jag har den sinnebilden framför mig så är det på något sätt inte långt kvar till den 6:e augusti då jag äntligen får gå hem inte inte återvända på ett tag. Det första jag ska göra den helgen är att sova ut. Jag ska sova mitt på dagen i flera timmar om jag så behagar, för det är därför jag är på semester, för att vila ut mig till max och helt glömma bort vad jobb är för något.

Men som sagt, 30 dagar kvar till det härliga börjar. Tills dess väntar många eldprov på jobbet då jag ska ta över flera tjejers jobb i min grupp när en efter en droppar av på sina semesterar. Men alla hinner komma tillbaka innan jag går vilket känns skönt. Så slipper jag lämna kvar en himlans massa instruktioner om vad jag gjort och inte gjort, kan bli smått rörigt.

Idag blir det dock lite motigt att sitta på kontoret med detta vackra väder som det bjuds på. Tur att man sitter vid det största fönstrena på hela vårat kontor....