Jag kunde inte ligga kvar i sängen längre. Kände på mig att min M skulle smyga iväg till jobbet vilken minut som helst och ville se honom innan han gick. Att få höra att nån tycker om en de första på morgonen är värt allt besvär att inte ligga kvar i sängen. Bästa sättet att vakna på enligt mig.

Förresten, jag har inte talat om för er att vi båda har träffat varandras föräldrar. Ett steg i rätt riktning när man får täffa de som står en närmast. M fick träffa mina föräldrar rätt hipp som happ. Jag var tvungen att ge min lillebror hans flygbiljett så han kan flyga på söndag och vi hade inget annat sätt att göra det på än att åka över till dem. Men eftersom M är så underbar så stretade han inte emot utan var redo att åka över direkt. Trodde först att han skulle välja att sitta kvar i bilen och vänta, men han följde med upp och hälsade. Och ni kan ju ana att pappa blev förvånad när det inte bara var jag som stod utanför dörren när han öppnade. Min lillebror hade inte sagt nått om att M skulle följa med också. Men eftersom min pappa är så cool så började han i vanlig manér att prata på som om han fått mundiarré och mamma vart så paff så hon glömde säga sitt namn när hon presenterade sig. Lillebror fick jag godkänt av några dagar efter han träffat M, per telefon när han ringde och önskade gott nytt år.
Jag träffade M:s föräldrar på nyårsnatten när vi åkte över till dem och skulle fyra av alla rakater M köpt. De bjöd på "låtsasskumpa", då M körde, och supermumsiga kanapeér. Jag hann inte ens vara nervös då jag redan dagar innan visste att vi skulle över dit. Och det var så trevliga och det kändes inte alls pirrigt.
Så nu är den biten över och bådas familjer vet nu vilka ens respektive är och hur vi ser ut. Hoppas bara att ma fick godkänt av M:s föräldrar. Kände i alla fall inte att jag var ett monster..hehe.

Eftersom vi ändå pratar familj så muckar min lillebror från lumpen idag!!! Om två timmar kl 12:00 (Finland ligger en timme före oss så klockan är redan 10:00 där) så är han fri. Han ringde igår och jag kunde höra på hans röst att han var så glad och lättad över att lumpen äntligen var över. INte så att det har varit jobbigt, men det är ju alltid mycket bättre att vara hemma och inte behöva bli tillsagd vad man ska göra hela tiden. Men han kommer inte hem förrens på söndag. Han kände att han inte ville stressa hem utan åker till min moster och varvar ner ett par dagar innan han landar här hemma. Ska bli så skönt att han nu stannar för gott och inte åker iväg igen. Har verkligen saknat honom massor när han varit borta de här 6 månaderna.

Nepp, nu ska jag ta mig till köket och fixa ihop lite frukost. Har inga planer idag förutom att gå ner till Apoteket och köpa nått till M som jag lovat. Annars blir det nog bara till att chilla och ta det lugnt. Skönt det med...